Kaias marinerade tofu och hasselbackspotatis

I bloggen Hälsa är mer än en siffra har Kaia delat med sig av ett recept på marinerad tofu och hasselbackspotatis. Härligt att någon orkar marinera egen tofu, för den färdigmarinerade som finns att köpa är oftast inte glutenfri.

I övrigt skriver hon om kroppsuppfattning, hälsa, fetma, graviditet och andra teman kopplade till kroppen.

Glutenfri pizza i Stockholmsområdet

Yummy!

För alla oss glutenintoleranta som tröttnat på att äta sallad varje gång våra kompisar vill äta pizza, måste jag tipsa om några bra ställen i Stockholmsområdet som serverar glutenfri pizza.

Pizzeria Ruccola, Krossgatan 40 i Vällingby. Lite tjockare panpizza-liknande botten. Stort utbud av vegetariskt pålägg. Väldigt trevlig personal. Inget pristillägg för glutenfri pizza.

Pizzeria Jet, Elverksvägen 2 i Jakobsberg (vid Jetmacken, mitt emot Jakobsbergsgymnasierna). Frasig väldigt god pizzabotten. Även klämmor. Avocadoklämman är en personlig favorit. Pristillägg för glutenfritt.

Pizza Hut. Glutenfria pizzabottnar. Smakar som hemlagat. Inget pristillägg.

dagbok #9

Kära dagbok!

Nu har skolan som sagt börjat igen. Hemtenta ska lämnas in på fredag, så tyvärr blir det inte så mycket mer dagboksbloggande för min del just nu. Men fortsätt att skicka in era recept så publicerar jag dem vid ledigt tillfälle.

I går när jag var i affären och handlade så såg jag en kundkorg med glutenfritt bröd i. Jag tycker att det är så sällan som man stöter på någon annan, i verkligheten, som också är glutenintolerant. Det känns lite som att råka se sig själv i spegeln när man inte riktigt är beredd. Konstigt ändå, för det är väl ändå ganska många som är glutenintoleranta i Sverige, runt 5% eller något sådant? Det känns iofs som att alla diagnoser hamnar på 5%, vilket gör att alla lider av något, eller så är det någon som lider av allt.

Nu ska jag väcka min pojkvän som ligger och sover efter nattarbete.

Vi hörs! Ta hand om er och era magar,

Annika

dagbok #8

Kära dagbok!

Idag började skolan igen. Som vanligt var jag för trött på morgonen för att äta frukost, så jag köpte en kaffe och en färskpressad juice på universitetet. Jag önskade så att jag också kunde äta bröd, för de hade väldigt många smörgåsar som såg goda ut. Bröd, bröd, alltid detta bröd. Jag tycker att jag borde få nog av bröd, som äter så mycket sånt hemma. Jag tror det är pålägget. På fik lyckas de alltid få ihop sådana fantastiska påläggskombinationer.

Käkade lunch med några kursare på universitets restaurangmatsal. De har bra allergiinformation och stor salladsbuffé. Det finns till och med glutenfritt knäckebröd! Känns lyxigt att äta lunch med knäckemacka, mjölk och god vegetarisk varmrätt. Underligt nog verkar det som att jag alltid prickar in rödbetsdagarna, eller så har de alltid rödbetor när jag är där. Jag gillar ju rödbetor, så det gör inte så mycket. Fast omväxling förnöjer.

Nu tänkte jag njuta av lite choklad och ett glas mjölk. Jag är hälsan själv!

dagbok #7

Kära dagbok!

I kväll till middag lagade jag den där underbara soppan med linser och sötpotatis. Värmer så gott i magen och ger en perfekt mättnadskänsla.

Min favoritmat är definitivt den som är lättlagad, lättsmält och lättäten.

Gjorde receptet för 6 personer, så jag har matlåda några dagar nu när skolan börjar igen.

dagbok #6 : berlinresa

Kära dagbok!
I april var jag i Berlin med min dåvarande skola. Berlin är en väldigt bra matstad tycker jag. Det finns restauranger/fastfoodställen överallt och maten kostar oftast under 3 euro portionen. Troligtvis beror kostnadsnivåerna på att de inte har lika hög skatt/moms i Tyskland som i Sverige.

Hursomhelst, de sista dagarna vi var där så hade jag och några vänner vandrat runt för att bestämma oss var vi skulle äta. Vi var fyra personer med ganska olika smak för mat, och jag som dessutom åt vegetariskt gjorde det lite mer komplicerat. Men vi hittade ett hamburgerställe på Grünberger Strasse som heter Nil. Jag hade varit i Berlin redan några dagar, och lyckades därför beställa en halloumiburgare utan bröd, på tallrik, på stakig Tyska/Engelska. Och den var helt fantastisk! Halluomiburgare med jornötssås, wow! Och till pommes fritesen fick man en speciell liten plastgaffel. Jag behöll den ganska länge för jagt tänkte att det är ju smart att slippa bli flottig om fingrarna när man äter pommes. Tyvärr är svenska snabbmatpommes för slappa och smala för att den där gaffeln skulle komma till användning.

Jag tror att det var i Berlin som jag på riktigt bestämde mig för att inte oroa mig över saker jag inte kan göra så mycket åt. Jag bestämde mig för att det räcker om jag gör mitt bästa, dvs fråga om det är gluten i maten och sedan förklara vad gluten är. Oftast blir folk lite förbryllade när man ställer den frågan. Ett annat alternativ är att fråga vad maträtten innehåller, och sedan fråga om det är vetemjöl i såsen typ. Då blir det inte så många frågor för den stackars servitören.

Ibland får man bara gilla läget. Inse att man inte kan kontrollera allt och göra sitt bästa, samt faktiskt lita på människor. Jag blir galen på min mamma när hon ska försöka snika sig in i restaurangkök eller stå och superstirra på pizzabagarens arbete, pizzabagaren som har gjort glutenfria pizzor sedan 80talet. Det blir bara underligt, och tråkigt, och inte avslappnat. Till slut tappar jag bara matlusten. Så jag har bestämt mig att jag inte ska vara sån som hon, jag vill inte vara överstressad och hysteriskt noga med allt. För då blir det inte roligt att äta, och det är ju en god och trevlig matupplevelse som är huvudsyftet med att kolla innehållsförteckningen.

Tack vare att jag bestämde mig för att inte oroa mig blev det en väldigt trevlig vecka i Berlin tillsammans med min dåvarande skolklass. Dessutom hjälpte det ju att de som jobbade på restaurangerna och i snabbmatsköken var väldigt tillmötesgående och försökte förstå mig trots min engelska med några inslag av tyska ord, som teller - vilket betyder tallrik, och handrörelser. Berlin åker jag gärna till igen.

Dessutom finns det glutenfritt bröd i matbutikerna, som man kan köpa med sig och ha på frukosten på hotellet/vandrarhemmet.

dagbok #5

Slappdag idag. Åt matlåda, inte speciellt spännande men äta bör man, annars dör man. Har dammsugit (det behövdes) och plockat lite. Strax ska jag åka in till stan och träffa en kompis som jag inte sett på länge. Man tror alltid att man ska hinna med så mycket på jullovet, men så hinner man inte ens med hälften av vad man har planerat. Skönt med ledighet i vilket fall som helst. Om några dagar är det dags att börja med plugget igen.

Om jag inte hade varit glutenallergiker hade jag nog struntat i att äta mat hemma och bara tagit en macka på stan. Jag är väldigt avundsjuk på alla som kan äta smörgåsbaserad kost. Eller att kunna köpa en micropizza för 15 kronor och ha färdigt mellanmål på 2 minuter. Det är avlägsen lyx för mig.